Hur fungerar skattejämkning?
Här svarar jag på de vanligaste frågorna om skattejämkning.
Vad är skattejämkning?
En del av räntekostnaden du betalar för t.ex. dina bostadslån är avdragsgilla. Normalt sett anger du i din deklaration hur mycket du betalat i räntekostnad föregående taxeringsår. Har du då betalat in för mycket skatt får du tillbaka men inte förrän din slutliga skatt är klar.
Om du istället begär jämkning av preliminärskatten någon gång före eller under innevarande år kan du undvika att själv ligga ute med pengarna.
Hur begär jag skattejämkning för mina räntekostnader?
Du ansöker om jämkning hos Skatteverket. Det jämkningsbeslut du får av Skatteverket lämnar du till din arbetsgivare.
För att ansöka om jämkning fyller du i en särskild blankett som du hittar på www.skatteverket.se.
Vad behöver Skatteverket veta?
När du ansöker om jämkning behöver Skatteverket bland annat veta hur stora utgiftsräntor du kommer ha under kommande år. Du behöver alltså räkna ut hur mycket ränta du ska betala till SBAB under året.
Hur räknar jag ut räntekostnaden?
Du behöver veta vilken räntesats du har på ditt lån hos SBAB och hur stort lånet är. Den informationen hittar du t.ex. på avierna du får från oss.
Ett lån på 100 000 kr med en ränta på 5,15 % kostar 5150 kr i ränta per år. Så här räknar du:
100 000 x 0,0515 = 5150 kr
Räkneexemplet tar inte hänsyn till eventuell amortering på lånet.
Vad händer om jag inte begär jämkning?
Om du inte begär jämkning av skatten kommer du få tillbaka eventuellt skatteöverskott när Skatteverket har beräknat din slutliga skatt. Återbetalning sker normalt någon gång mellan juni och december beroende på när din deklaration är färdiggranskad.
Uthyrning av privatbostad
Har du hyrt ut din villa, ditt sommarhus, din bostadsrätt eller lägenhet, och detta är en privatbostad, så gäller följande:
Uthyrning av en privatbostad ska redovisas i inkomstslaget kapital. Skattesatsen är 30 procent.
Från ersättningen (hyran) kan du göra avdrag med 4 000 kronor. Avdraget får göras från varje privatbostadsfastighet, privatbostadsrätt eller hyreslägenhet, som hyrs ut. Om två makar gemensamt hyr ut en privatbostad blir avdraget 2 000 kronor för var och en av dem.
Obs! Ovanstående schablonavdrag gäller till och med deklarationen 2009, dvs. inkomståret 2008. För deklarationen 2010, dvs. inkomståret 2009, gäller följande:
Schablonavdraget vid uthyrning av småhus, bostadsrätt eller hyresrätt som är privatbostad, har höjts från 4 000 kronor till 12 000 kronor per år. Om två makar gemensamt hyr ut en privatbostad blir avdraget 6 000 kronor för var och en av dem.
Vid uthyrning av en privatbostadsfastighet får du dessutom göra avdrag med 20 procent av hyran. Hyr du ut en privatbostadsrätt eller en hyreslägenhet får du avdrag för den avgift eller hyra som du själv betalar och som avser den uthyrda delen. Hyr du ut en bostadsrätt får du inte avdrag för den del av den egna avgiften som avser kapitaltillskott.
Några andra avdrag i samband med uthyrningen får du inte. Avdragen får inte heller överstiga intäkten så att det blir ett underskott.
Vid uthyrning till egen eller närståendes arbetsgivare gäller inte de vanliga avdragsreglerna. Du får då skäligt avdrag för de utgifter som uppkommit på grund av uthyrningen. Det kan vara ökade kostnader för el, vatten, värme och sophämtning m.m.
Info från Skattverket avseende kassaregister. Mjuk Linje
Mjuk tillämpning av lagen om kassaregister
När lagen om kassaregister träder i kraft den första januari nästa år blir det en mjuk start.
Skatteverket kommer att tillämpa en mjuk linje när lagen om kassaregister träder i kraft den första januari nästa år. Ännu finns det inte några certifierade kassaregister på marknaden och både leverantörer och kunder uttrycker oro över att inte kunna uppfylla lagens villkor i tid. - Vi ska självklart ha en mjuk hållning till en början, och vara återhållsamma med kontrollavgifter. Om ett företag kan visa att det har försökt att få fram ett certifierat kassaregister i tid men inte lyckats, kommer vi naturligtvis att ta hänsyn till det. Vi vinner inget på att vara hårda, vi vill istället ha ett bra samarbete, säger Lars Lundh, projektledare inom kassaregisterprogrammet på Skatteverket.
Från och med 2010 ska de flesta företag som tar betalt med kontanter eller kort ha en kassaapparat med en certifierad kontrollenhet. En godkänd kassaapparat med en certifierad kontrollenhet - ett certifierat kassaregister - gör det betydligt svårare att fuska med kassan. Lagen omfattar cirka 200 000 företag inom både handeln och tjänstesektorn.
Den företagare som inte skaffat sig ett certifierat kassaregister i tid riskerar en kontrollavgift på 10 000 kronor.
För närvarande finns det inga certifierade kassaregister, där tillverkarna kan garantera att utrustningen uppfyller lagens samtliga krav.
- Vi har information om att certifierade kassaregister ska vara tillgängliga på marknaden före sommaren och uppmanar de företag som omfattas av lagen att agera redan nu för att vara ute i god tid. Skatteverket kommer på sin hemsida att löpande publicera namnen på de kassaregister som certifierats av tillverkarna, säger Lars Lundh.
Men vad händer om det inte finns certifierade kassaregister i så god tid och i sådan omfattning att kunderna hinner förbereda sig inför den nya lagen?
- Ser vi att marknaden har svårt att tillhandahålla kassaregister till alla som behöver, kommer vi att ha en mjuk tillämpning av lagen under en längre tid. Det viktigaste för oss är att vi får den nya lagen att fungera på sikt.
Ny inrikting på bloggen
SE UPP! Utländska pensionsförsäkringar kan bli en riktig skuldfälla
Det är viktigt att kontrolluppgifterna till Skatteverket hanteras korrekt vid en flyttning av pensionsförsäkringen till ett utländskt försäkringsföretag. Annars kan det bli stora skattekonsekvenser för försäkringsinnehavaren. Försäkringsinnehavaren ska nämligen ta upp 150 % av pensionskapitalet som inkomst av tjänst i vissa fall då kontrolluppgift inte skickas in till Skatteverket.
Det är numera möjligt att flytta sitt pensionssparande till försäkringsföretag inom EU/EES. Det betyder förstås att man också kan flytta mellan svenska försäkringsföretag. Flytträtten är bl.a. beroende av att den försäkring man har idag tillåter flyttning. För att skydda pensionskapitalet och den mycket stora latenta skatteskuld som detta kapital bär på, 890 miljarder kronor, enligt Skatteverkets beräkningar, har flytträtten omgärdats av rigorösa regler om bl.a. skyldighet att lämna kontrolluppgifter samt drakoniska regler om s.k. avskattning. Avskattning är det sätt som lagstiftaren har valt som korrigering om pensionskapital som har flyttats inte längre uppfyller kriterierna för att vara en pensionsförsäkring eller om försäkringsgivaren inte lämnar föreskriven kontrolluppgift till Skatteverket.
Kontrolluppgift ska lämnas dels inom 14 dagar efter att flytten har ägt rum, dels årligen av det nya försäkringsbolaget. Om sådana kontrolluppgifter inte lämnas kan pensionskapitalet bli föremål för avskattning.
Avskattning innebär att det kapital som hänför sig till pensionsförsäkringen ska tas upp som inkomst av tjänst hos den anställde multiplicerat med 1,5. Om pensionskapitalet uppgår till 1.000.000 kr ska alltså den anställde vid avskattning ta upp 1.500.000 kr som inkomst av tjänst och beskattas för detta. Han kommer däremot inte få ut några pengar från försäkringen för att täcka denna skatt! Efter en avskattning ska försäkringen anses vara en kapitalförsäkring. Så vitt man kan förstå ska dock avskattning inte medföra något uttag av arbetsgivaravgifter på beloppet.
En privatperson som flyttar sitt pensionssparande har därför all anledning att vara på sin vakt och förvissa sig om att både den nya och den gamla försäkringsgivaren sköter sina åligganden avseende kontrolluppgifter och också att den nya försäkringen uppfyller villkoren för en svensk pensionsförsäkring.
Om det utländska bolaget av någon anledning inte skickar in den första kontrolluppgiften kan försäkringstagaren själv skicka in underlag som styrker att försäkringen finns och vilket kapitalbelopp som avkastningsskatten ska beräknas på.
Men om bolaget missar att skicka in kontrolluppgiften även år två - då skattas hela beloppet av med uppräkningsfaktorn 1,5. Då kan det bli riktigt dyrt. Dessutom är ju kanske det mesta av det egna kapitalet bundet i försäkringen.
Om en pensionsförsäkring flyttas till ett utländskt försäkringsföretag blir det försäkringstagaren i Sverige som ska erlägga avkastningsskatten på försäkringen. I Sverige gäller att det är försäkringsföretaget som ska betala avkastningsskatten.
Källa: www.skatteverket.se
Skattenytt 2008 s 208-213
Under min tid på Skatteverket när jag arbetade med internationell beskattning uppstod det en tvistig fråga mellan Skatteverket och skattskyldiga ( oftast företrädd av skattejurister) avseende avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfällig anställning i Sverige. Skatteverket hade etablerat som princip att inte medge avdrag för boendekostnader när bostaden i hemlandet var uthyrd. Skatteverket ansåg att det inte uppstod några merkostnader när bostaden i hemlandet var uthyrd. Men trots detta yrkades avdragen. Denna fråga hade inte prövats i högre rätt än Kammarrätten. Efter att diskussion hade uppstått på Skatteverket om hur man skulle gå vidare med detta bestämde jag mig för att skriva en artikel om detta. Denna artikel publicerades sedermera i Skattenytt som är bland de största tidsskrifterna inom skatterättens område. Syftet med detta var dels att beskriva hur jag och Skatteverket såg på frågan dels väcka en diskussion med aktörer från den privata sidan. För den som är intresserad kan en pdf.fil med artikeln skickas till er.
Underpris vid överlåtelse av andel i bostadsrätt till närstående:
Skatteverket bedömde bostadsrättens marknadsvärde till 1,2 miljoner kronor, varav 600.000 kronor avsåg mannens andel. Överlåtelsen hade enligt Skatteverkets mening skett till ett pris under marknadsvärdet och skulle då behandlas delvis som avyttring och delvis som gåva, jfr. RÅ 1988 ref. 22 delningsprincipen. Skatteverket beräknade den skattskyldiges kapitalvinst till 134.794 kronor, varav två tredjedelar, 89.863 kronor, är skattepliktigt.
Den skattskyldige överklagade och anförde att en hälftendel i bostadsrätt i princip saknar marknadsvärde eftersom en sådan andel är mycket svårsåld.
Länsrätten anförde att vid bedömningen av om överlåtelsen till viss del kan anses ha utgjort gåva saknas skäl att utgå från annat än marknadsvärdet på hela bostadsrätten, jfr. RÅ 84 1:81. Det fanns inte skäl att frångå det av Skatteverket beräknade marknadsvärdet och länsrätten avslog överklagandet.
Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning. Marknadsvärde överstiger köpeskilling Avsikten med överlåtelsen var att bostadsrätten skulle disponeras av köparen fram till dess att lägenheten såldes då också köpeskillingen i form av en köpeskillingsrevers skulle förfalla till betalning.
Regeringsrätten anförde att vid dessa förhållanden kan den överlåtna andelen, även med hänsyn till förfoganderättsinskränkningen att lägenheten fortfarande efter överlåtelsen ägs till hälften av annan person än köparen, antas ha haft ett marknadsvärde som inte bör räknas till ett lägre belopp än hälften av värdet på hela bostadsrätten. Marknadsvärdet på den hälftendel av bostadsrätten som den skattskyldige överlåtit till sin bror har därmed väsentligt överstigit priset som angavs i överlåtelseavtalet. Den skattskyldige har uppgett att han dessutom träffat en överenskommelse med sin bror om kompensation vid en framtida försäljning av bostadsrätten till utomstående köpare och att han fått sådan kompensation från sin far. Enligt Regeringsrätten hade uppgifterna dock inte styrkts genom någon ingiven handling eller på annat sätt. Regeringsrätten ansåg att utredningen inte visade annat än att mannen överlåtit sin andel av bostadsrätten till underpris. Det är inte heller visat att överlåtelsen har skett helt utan gåvoavsikt från hans sida. Dessutom hade överlåtelsen skett till en person som anses som närstående. Regeringsrätten beslutar därför, i likhet med underinstanserna, att kapitalvinsten ska beräknas till 134.794 kronor, varav 89.863 kronor är skattepliktig.
Utomståenderegeln anses tillämplig
Kammarrätten ansåg, i likhet med länsrätten, att det fanns särskilda skäl att tillämpa utomståenderegeln även om något utomstående ägande inte bestått under hela femårsperioden. Utdelningarna skulle därför beskattas i inkomstslaget kapital.
Omständigheterna i fallet var följande:
Den skattskyldige anställdes i fåmansföretaget 1990 och ägde då 16,7 procent av aktierna i företaget. Från 2000 till 2003 var den skattskyldige anställd i ett av företaget helägt dotterbolag. År 1998 köpte ett bolag 70 procent av delägarnas aktier i företaget och den skattskyldige ägde därefter cirka fem procent. Företaget börsintroducerades 2001 och avnoterades 2004 vid försäljning. Den skattskyldige yrkade, med hänvisning till utomståenderegeln, att utdelningarna skulle beskattas i inkomstslaget kapital under aktuell taxeringsår.
Skatteverket beslutade att beskatta utdelningarna i inkomstslagen tjänst och kapital och hänvisade till Regeringsrättens stränga praxis för avsteg från karenstiden om fem år i utomståenderegeln.
Länsrätten anförde bland annat att basbeloppsregeln aktualiserades vid avyttringen 1998 vilket medförde att den skattskyldige vid en eventuell försäljning de efterföljande fem beskattningsåren endast skulle beskattas i inkomstslaget kapital. Omständigheterna sammantaget medför att det är fråga om en sådan undantagssituation som gör att utomståenderegeln är tillämplig, trots att det utomstående ägandet inte har bestått under fem år före beskattningsåret. Därmed beskattades utdelningarna i inkomstslaget kapital.
Kammarrätten tillade att försäljningen av aktierna hade skett på marknadsmässiga villkor och omständigheterna kring försäljningen har inte lett till någon obehörig skatteförmån. Vid tiden för utdelningarna var den skattskyldige anställd i ett helägt dotterbolag och hade enligt kammarrättens uppfattning fått en marknadsmässig lön.
Vid en samlad bedömning av omständigheterna ansåg kammarrätten att det fanns särskilda skäl för att tillämpa utomståenderegeln, även om något utomstående ägande inte bestått under hela femårsperioden.
Välkommen till min nya blogg!
Välkommen till min blogg. Jag är skattejurist och jobbar på Advokatfirman Åberg&Salmi.Här kommer jag att skriva om skatterättsliga frågor, avgjorda domar,nyheter, erfarenheter m.m. Du får gärna tycka till!
