Regeringsrättsdom: Skadestånd till "arbetstagare" pensionsgrundande inkomst
Regeringsrätten anförde att eftersom ersättningen avsåg att kompensera för förlusten av anställningsförmåner på grund av brott mot LAS ligger det nära till hands att anse att kvinnan fått ersättningen som arbetstagare.
I motsats till underinstanserna ansåg Regeringsrätten att ersättningen utgör pensionsgrundande inkomst.
Ändrade skatteregler för artister som bor utomlands
Då får de rätt till vissa avdrag och skattereduktioner. Beslutet innebär en EU-anpassning.
Ett annat beslut innebär att arbetsgivaravgifter ska tas ut på ersättningar som beskattas enligt A-SINK.
Sjunkande boräntor kan bli skuldfälla i nästa års deklaration
För att undvika kvarskatt i nästa års deklaration kan det därför finnas anledning att se över sin skattejämkning redan nu. Sjunkande boräntor är positiva nyheter för många hushåll.
Det inte alla tänker på är att det också kan leda till högre skatt. Om ränteutgifterna sjunker med tusen kronor i månaden, så minskar normalt skatteavdraget för ränteutgifter med 300 kronor. För hushåll med stora lån kan det leda till tusentals kronor i kvarskatt i nästa års deklaration.
Den vanligaste orsaken till jämkning är skuldräntor, avdragsgilla kostnader för resor till och från arbetet, pensionsförsäkringar, fastighetsavgift eller att man har inkomster från flera utbetalare.
Skattefritt på inkomst understigande 18 199 kr per år!
Då kan det vara bra att känna till att om du inte tjänar mer än 18.199 kr under året, behöver du inte betala någon skatt på din inkomst. Vanligtvis ska din arbetsgivare göra avdrag på din lön för preliminär skatt. Men det behöver han inte göra om du talar om för honom att din årsinkomst kommer att understiga 18.200 kr.
Det finns en särskild blankett som du kan fylla i och lämna till din arbetsgivare.
Hur fungerar skattejämkning?
Här svarar jag på de vanligaste frågorna om skattejämkning.
Vad är skattejämkning?
En del av räntekostnaden du betalar för t.ex. dina bostadslån är avdragsgilla. Normalt sett anger du i din deklaration hur mycket du betalat i räntekostnad föregående taxeringsår. Har du då betalat in för mycket skatt får du tillbaka men inte förrän din slutliga skatt är klar.
Om du istället begär jämkning av preliminärskatten någon gång före eller under innevarande år kan du undvika att själv ligga ute med pengarna.
Hur begär jag skattejämkning för mina räntekostnader?
Du ansöker om jämkning hos Skatteverket. Det jämkningsbeslut du får av Skatteverket lämnar du till din arbetsgivare.
För att ansöka om jämkning fyller du i en särskild blankett som du hittar på www.skatteverket.se.
Vad behöver Skatteverket veta?
När du ansöker om jämkning behöver Skatteverket bland annat veta hur stora utgiftsräntor du kommer ha under kommande år. Du behöver alltså räkna ut hur mycket ränta du ska betala till SBAB under året.
Hur räknar jag ut räntekostnaden?
Du behöver veta vilken räntesats du har på ditt lån hos SBAB och hur stort lånet är. Den informationen hittar du t.ex. på avierna du får från oss.
Ett lån på 100 000 kr med en ränta på 5,15 % kostar 5150 kr i ränta per år. Så här räknar du:
100 000 x 0,0515 = 5150 kr
Räkneexemplet tar inte hänsyn till eventuell amortering på lånet.
Vad händer om jag inte begär jämkning?
Om du inte begär jämkning av skatten kommer du få tillbaka eventuellt skatteöverskott när Skatteverket har beräknat din slutliga skatt. Återbetalning sker normalt någon gång mellan juni och december beroende på när din deklaration är färdiggranskad.
Uthyrning av privatbostad
Har du hyrt ut din villa, ditt sommarhus, din bostadsrätt eller lägenhet, och detta är en privatbostad, så gäller följande:
Uthyrning av en privatbostad ska redovisas i inkomstslaget kapital. Skattesatsen är 30 procent.
Från ersättningen (hyran) kan du göra avdrag med 4 000 kronor. Avdraget får göras från varje privatbostadsfastighet, privatbostadsrätt eller hyreslägenhet, som hyrs ut. Om två makar gemensamt hyr ut en privatbostad blir avdraget 2 000 kronor för var och en av dem.
Obs! Ovanstående schablonavdrag gäller till och med deklarationen 2009, dvs. inkomståret 2008. För deklarationen 2010, dvs. inkomståret 2009, gäller följande:
Schablonavdraget vid uthyrning av småhus, bostadsrätt eller hyresrätt som är privatbostad, har höjts från 4 000 kronor till 12 000 kronor per år. Om två makar gemensamt hyr ut en privatbostad blir avdraget 6 000 kronor för var och en av dem.
Vid uthyrning av en privatbostadsfastighet får du dessutom göra avdrag med 20 procent av hyran. Hyr du ut en privatbostadsrätt eller en hyreslägenhet får du avdrag för den avgift eller hyra som du själv betalar och som avser den uthyrda delen. Hyr du ut en bostadsrätt får du inte avdrag för den del av den egna avgiften som avser kapitaltillskott.
Några andra avdrag i samband med uthyrningen får du inte. Avdragen får inte heller överstiga intäkten så att det blir ett underskott.
Vid uthyrning till egen eller närståendes arbetsgivare gäller inte de vanliga avdragsreglerna. Du får då skäligt avdrag för de utgifter som uppkommit på grund av uthyrningen. Det kan vara ökade kostnader för el, vatten, värme och sophämtning m.m.
Underpris vid överlåtelse av andel i bostadsrätt till närstående:
Skatteverket bedömde bostadsrättens marknadsvärde till 1,2 miljoner kronor, varav 600.000 kronor avsåg mannens andel. Överlåtelsen hade enligt Skatteverkets mening skett till ett pris under marknadsvärdet och skulle då behandlas delvis som avyttring och delvis som gåva, jfr. RÅ 1988 ref. 22 delningsprincipen. Skatteverket beräknade den skattskyldiges kapitalvinst till 134.794 kronor, varav två tredjedelar, 89.863 kronor, är skattepliktigt.
Den skattskyldige överklagade och anförde att en hälftendel i bostadsrätt i princip saknar marknadsvärde eftersom en sådan andel är mycket svårsåld.
Länsrätten anförde att vid bedömningen av om överlåtelsen till viss del kan anses ha utgjort gåva saknas skäl att utgå från annat än marknadsvärdet på hela bostadsrätten, jfr. RÅ 84 1:81. Det fanns inte skäl att frångå det av Skatteverket beräknade marknadsvärdet och länsrätten avslog överklagandet.
Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning. Marknadsvärde överstiger köpeskilling Avsikten med överlåtelsen var att bostadsrätten skulle disponeras av köparen fram till dess att lägenheten såldes då också köpeskillingen i form av en köpeskillingsrevers skulle förfalla till betalning.
Regeringsrätten anförde att vid dessa förhållanden kan den överlåtna andelen, även med hänsyn till förfoganderättsinskränkningen att lägenheten fortfarande efter överlåtelsen ägs till hälften av annan person än köparen, antas ha haft ett marknadsvärde som inte bör räknas till ett lägre belopp än hälften av värdet på hela bostadsrätten. Marknadsvärdet på den hälftendel av bostadsrätten som den skattskyldige överlåtit till sin bror har därmed väsentligt överstigit priset som angavs i överlåtelseavtalet. Den skattskyldige har uppgett att han dessutom träffat en överenskommelse med sin bror om kompensation vid en framtida försäljning av bostadsrätten till utomstående köpare och att han fått sådan kompensation från sin far. Enligt Regeringsrätten hade uppgifterna dock inte styrkts genom någon ingiven handling eller på annat sätt. Regeringsrätten ansåg att utredningen inte visade annat än att mannen överlåtit sin andel av bostadsrätten till underpris. Det är inte heller visat att överlåtelsen har skett helt utan gåvoavsikt från hans sida. Dessutom hade överlåtelsen skett till en person som anses som närstående. Regeringsrätten beslutar därför, i likhet med underinstanserna, att kapitalvinsten ska beräknas till 134.794 kronor, varav 89.863 kronor är skattepliktig.
Utomståenderegeln anses tillämplig
Kammarrätten ansåg, i likhet med länsrätten, att det fanns särskilda skäl att tillämpa utomståenderegeln även om något utomstående ägande inte bestått under hela femårsperioden. Utdelningarna skulle därför beskattas i inkomstslaget kapital.
Omständigheterna i fallet var följande:
Den skattskyldige anställdes i fåmansföretaget 1990 och ägde då 16,7 procent av aktierna i företaget. Från 2000 till 2003 var den skattskyldige anställd i ett av företaget helägt dotterbolag. År 1998 köpte ett bolag 70 procent av delägarnas aktier i företaget och den skattskyldige ägde därefter cirka fem procent. Företaget börsintroducerades 2001 och avnoterades 2004 vid försäljning. Den skattskyldige yrkade, med hänvisning till utomståenderegeln, att utdelningarna skulle beskattas i inkomstslaget kapital under aktuell taxeringsår.
Skatteverket beslutade att beskatta utdelningarna i inkomstslagen tjänst och kapital och hänvisade till Regeringsrättens stränga praxis för avsteg från karenstiden om fem år i utomståenderegeln.
Länsrätten anförde bland annat att basbeloppsregeln aktualiserades vid avyttringen 1998 vilket medförde att den skattskyldige vid en eventuell försäljning de efterföljande fem beskattningsåren endast skulle beskattas i inkomstslaget kapital. Omständigheterna sammantaget medför att det är fråga om en sådan undantagssituation som gör att utomståenderegeln är tillämplig, trots att det utomstående ägandet inte har bestått under fem år före beskattningsåret. Därmed beskattades utdelningarna i inkomstslaget kapital.
Kammarrätten tillade att försäljningen av aktierna hade skett på marknadsmässiga villkor och omständigheterna kring försäljningen har inte lett till någon obehörig skatteförmån. Vid tiden för utdelningarna var den skattskyldige anställd i ett helägt dotterbolag och hade enligt kammarrättens uppfattning fått en marknadsmässig lön.
Vid en samlad bedömning av omständigheterna ansåg kammarrätten att det fanns särskilda skäl för att tillämpa utomståenderegeln, även om något utomstående ägande inte bestått under hela femårsperioden.
