Kammarrätten undanröjer beskattning av förbjudet lån.
Skatteverket hade vid inkomsttaxering 2005 beskattat mannen för ett s.k. förbjudet lån om tio miljoner kronor.
Enligt Skatteverket hade bolaget i Luxemburg bara haft till uppgift att som ett tillskapat mellanled vidarebefordra ett lån från det svenska bolaget till mannen. Därmed har låneförbudet i 12 kap. 7 § ABL kunnat kringgås.
Länsrätten hänvisade till RÅ 2004 ref. 27. Att transaktionskedjan motiveras av en önskan att undvika låneförbudets straff- och skatterättsliga effekter innebär inte att rättshandlingarnas verkliga innebörd är en annan än den uppgivna.
För en sådan slutsats krävs att Skatteverket visat att omständigheterna i övrigt är sådana att det svenska bolaget trots avtalen är att anse som den verklige långivaren i förhållande till mannen. Utredningen gav dock inte stöd för en sådan slutsats enligt Länsrätten.
Länsrätten ansåg att Skatteverket inte hade visat att rättshandlingarnas egentliga innebörd varit att mannen lånet medlen från det svenska bolaget och upphävde Skatteverkets beslut.
Kammarrätten konstaterade i sin dom att 11 kap. 45 § IL genom en lagändring som tillämpas på penninglån som lämnats efter den 12 februari 2009 numera även omfattar lån lämnade av utländska bolag. Lagändringen infördes för att förhindra att sådana lån från utländska holdingbolag som är i fråga i dessa mål skulle undgå beskattning.
Kammarrätten instämmde i länsrättens bedömning och avslog Skatteverkets överklagande.
Regeringsrättsdom: Skadestånd till "arbetstagare" pensionsgrundande inkomst
Regeringsrätten anförde att eftersom ersättningen avsåg att kompensera för förlusten av anställningsförmåner på grund av brott mot LAS ligger det nära till hands att anse att kvinnan fått ersättningen som arbetstagare.
I motsats till underinstanserna ansåg Regeringsrätten att ersättningen utgör pensionsgrundande inkomst.
Ändrade skatteregler för artister som bor utomlands
Då får de rätt till vissa avdrag och skattereduktioner. Beslutet innebär en EU-anpassning.
Ett annat beslut innebär att arbetsgivaravgifter ska tas ut på ersättningar som beskattas enligt A-SINK.
SINK-beskattning för pilot
Den skattskyldige var under inkomståret 2000 heltidsanställd hos SAS Danmark och periodvis, cirka 40 dagar, som instruktör hos SAS Flight Academy, SFA, i Sverige. Det svenska bolagets verksamhet består av att träna och utbilda piloter.
Hela lönen har utbetalats av SAS Danmark som vidarefakturerar SFA för den del av ersättningen som avser arbete hos SFA. Det är ostridigt att mannen är att anse som utomlands bosatt och att hans vistelse i Sverige inte överstigit 183 dagar.
Skatteverket ansåg att inkomsten för mannens arbete från SFA ska undantas från skatteplikt enligt 6 § första punkten SINK eftersom SAS Danmark har betalat ut hela lönen. Omständigheterna är inte sådana att man kan frångå att den som betalar ut den skattepliktiga ersättningen ska anses som arbetsgivare. Skatteverket avslog mannens SINK -ansökan.
Den skatteskyldige överklagade genom ombud till länsrätten som anförde att 6 § 1 a-c SINK motsvarar i princip artikel 15.2 i OECD:s modellavtal. Avtalet innehåller ingen definition av vem som anses som arbetsgivare men i enlighet med kommentaren ska beskattning inte ske bara utifrån vem som betalar lönen utan man ske se till den faktiska arbetsinsatsen och var den utförs. Med arbetsgivare förstås den som bär ansvaret för arbetet.
Bestämmer arbetsgivare
Länsrätten anförde att det som talar för att SAS Danmark ska anses som mannens arbetsgivare är att det betalat ut lönen, att SFA inte lämnat kontrolluppgift och att SAS Danmark tillåter att piloter vid sidan av anställningen arbetar för SFA.
Starka skäl talar dock för att det är SFA som är den faktiska arbetsgivaren. SFA är fristående från och tränar inte bara piloter från SAS Danmark. SFA bär arbetsgivaransvaret för instruktörerna och det finns enskilda anställningsavtal med instruktörerna. Piloter anställda hos SAS Danmark har ingen skyldighet att arbeta för SFA. Även om löner till instruktörerna utbetalats av SAS Danmark har kostnaderna vidarefakturerats till SFA som slutligen stått för lönekostnaderna.
Länsrätten ansåg vid en helhetsbedömning att SFA är arbetsgivare i mannens arbete som instruktör för SFA. I motsats till Skatteverket beslutade därför länsrätten att mannens inkomster från SFA för inkomståret 2000 ska beskattas enligt SINK.
Lättare få ersättning för biträde i skattemål!!!
Skatteförfarande utredningen lämnade på tisdagen sitt förslag till en ny skatteförfarandelag. Förslaget innehåller bland annat generösare bestämmelser om ersättning för biträde i skattemål.
Regeringens förslag till en ny skatteförfarandelag ska samla dagens splittrade regelverk i en och samma lag. Syftet är att minska företagens administrativa börda, samt att effektivsera Skatteverkets administration.
Förslaget innehåller bland annat ändrade regler för skattetillägg, vitesförelägganden och ombudskostnader. Bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde i skatteärenden och skattemål föreslås bli mer generösa. Rätten till ersättning ska också kunna redan när ärendet eller målet inleds.
Företag ska kunna deklarera genom ombud
För att minska företagens administrativa kostnader ska deklarationer kunna lämnas genom ombud. Juridiska personer får också en deklarationsfrist på sex månader från utgången av beskattningsåret, och ska därmed deklarera senast den 1 juli istället för den 2 maj. Samtidigt får juridiska personer med brutna räkenskapsår kortare tid på sig att deklarera.
Utrymmet för frivillig rättelse ska bli större. Skattetillägget för den som inte gjort skatteavdrag sänks till fem procent. Därtill ska befrielse från skattetillägg ska kunna medges med andra nivåer än till hälften eller en fjärdedel.
Skattenämnderna avskaffas
Skattenämnderna anses ha spelat ut sin roll och kommer att avskaffas. Omprövningsärenden kommer istället hanteras av särskilt kvalificerade beslutsfattare.
Därtill föreslås att vitesförelägganden ska gå att överklaga, och att bestämmelserna om hur ränta beräknas i skattekontosystemet ska ändras.
Nätpoker bedrivs från fast driftställe i Sverige!!
Ett bolag tillhandahåller Internetbaserad verksamhet med pokerspel. Skatteverket har ansett att bolaget bedrivit verksamhet från ett fast driftställe, i ett företags lokaler i Sverige och är skattskyldigt i Sverige.
Bolaget har hävdat att det inte bedrivit verksamhet där och inte i övrigt haft fast driftställe i Sverige. Verksamheten bedrivs genom servrar i Storbritannien och Kanada och på servrarna finns teknisk plattform, webbsida, funktioner för nedladdning för spel, med mera. Bolaget anser att verksamheten bedrivs från Kanada och Storbritannien.
Enligt länsrätten visar utredningen att bolaget haft en mailserver i företagets lokaler i Skara och det kan inte bortses från uppgiften att bolagets delägare hållit styrelsemöten på ett hotell i Skara. Dessutom visar utredningen att en av bolagets delägare fått lön med betydande belopp från bolaget. Det har inte framkommit närmare uppgifter om vilket arbete delägaren utfört utöver att sköta bolagets ekonomi och redovisning.
Länsrätten anför också att polisen vid en husrannsakan i företagets lokaler hittat en redovisning över bolagets intäkter och kostnader som upprättats av delägaren. Delägaren ska också till andra bolag ha uppgett att post till bolaget ska skickas till företaget i Skara. Dessutom har delägaren och ytterligare en delägare ett betydande ägarintresse i företaget.
Vid en samlad bedömning anser länsrätten att det redan enligt huvudprinciperna för vad som konstituerar ett fast driftställe för viss verksamhet, är tillräckligt visat att bolaget vid tillämpning av svenska interna regler ska anses ha haft fast driftställe i Sverige i företagets lokaler.
Eventuell brottslighet saknar betydelse
För det fall det föreligger ett fast driftställe i Sverige har bolaget anfört att överskottet från verksamheten inte ska beskattas eftersom bolagets verksamhet på objektiva grunder utgör brottslig verksamhet i Sverige. Detta eftersom bolaget saknar tillstånd från myndigheter och brottet skulle i så fall vara dobbleri.
Skatteverket har invänt att ett bolags verksamhet skatterättsligt utgör näringsverksamhet och att länsrätten inte kan ta hänsyn till om verksamheten strider mot lotterilagstiftningen.
Länsrätten anser det tillräckligt att konstatera att frågan om eventuellt straffansvar berör bolagets företrädare och påverkar inte den nu aktuella skatterättsliga bedömningen avseende bolaget.
Länsrätten avslår därmed bolagets överklagande. Det innebär att Skatteverkets beslut att påföra bolaget inkomst av näringsverksamhet med 93 miljoner kronor vid inkomsttaxering 2005 och 2006 står fast. Länsrätten gör samma bedömning vid inkomsttaxering 2007.
Sjunkande boräntor kan bli skuldfälla i nästa års deklaration
För att undvika kvarskatt i nästa års deklaration kan det därför finnas anledning att se över sin skattejämkning redan nu. Sjunkande boräntor är positiva nyheter för många hushåll.
Det inte alla tänker på är att det också kan leda till högre skatt. Om ränteutgifterna sjunker med tusen kronor i månaden, så minskar normalt skatteavdraget för ränteutgifter med 300 kronor. För hushåll med stora lån kan det leda till tusentals kronor i kvarskatt i nästa års deklaration.
Den vanligaste orsaken till jämkning är skuldräntor, avdragsgilla kostnader för resor till och från arbetet, pensionsförsäkringar, fastighetsavgift eller att man har inkomster från flera utbetalare.
Skattefritt på inkomst understigande 18 199 kr per år!
Då kan det vara bra att känna till att om du inte tjänar mer än 18.199 kr under året, behöver du inte betala någon skatt på din inkomst. Vanligtvis ska din arbetsgivare göra avdrag på din lön för preliminär skatt. Men det behöver han inte göra om du talar om för honom att din årsinkomst kommer att understiga 18.200 kr.
Det finns en särskild blankett som du kan fylla i och lämna till din arbetsgivare.
Hur fungerar skattejämkning?
Här svarar jag på de vanligaste frågorna om skattejämkning.
Vad är skattejämkning?
En del av räntekostnaden du betalar för t.ex. dina bostadslån är avdragsgilla. Normalt sett anger du i din deklaration hur mycket du betalat i räntekostnad föregående taxeringsår. Har du då betalat in för mycket skatt får du tillbaka men inte förrän din slutliga skatt är klar.
Om du istället begär jämkning av preliminärskatten någon gång före eller under innevarande år kan du undvika att själv ligga ute med pengarna.
Hur begär jag skattejämkning för mina räntekostnader?
Du ansöker om jämkning hos Skatteverket. Det jämkningsbeslut du får av Skatteverket lämnar du till din arbetsgivare.
För att ansöka om jämkning fyller du i en särskild blankett som du hittar på www.skatteverket.se.
Vad behöver Skatteverket veta?
När du ansöker om jämkning behöver Skatteverket bland annat veta hur stora utgiftsräntor du kommer ha under kommande år. Du behöver alltså räkna ut hur mycket ränta du ska betala till SBAB under året.
Hur räknar jag ut räntekostnaden?
Du behöver veta vilken räntesats du har på ditt lån hos SBAB och hur stort lånet är. Den informationen hittar du t.ex. på avierna du får från oss.
Ett lån på 100 000 kr med en ränta på 5,15 % kostar 5150 kr i ränta per år. Så här räknar du:
100 000 x 0,0515 = 5150 kr
Räkneexemplet tar inte hänsyn till eventuell amortering på lånet.
Vad händer om jag inte begär jämkning?
Om du inte begär jämkning av skatten kommer du få tillbaka eventuellt skatteöverskott när Skatteverket har beräknat din slutliga skatt. Återbetalning sker normalt någon gång mellan juni och december beroende på när din deklaration är färdiggranskad.
Uthyrning av privatbostad
Har du hyrt ut din villa, ditt sommarhus, din bostadsrätt eller lägenhet, och detta är en privatbostad, så gäller följande:
Uthyrning av en privatbostad ska redovisas i inkomstslaget kapital. Skattesatsen är 30 procent.
Från ersättningen (hyran) kan du göra avdrag med 4 000 kronor. Avdraget får göras från varje privatbostadsfastighet, privatbostadsrätt eller hyreslägenhet, som hyrs ut. Om två makar gemensamt hyr ut en privatbostad blir avdraget 2 000 kronor för var och en av dem.
Obs! Ovanstående schablonavdrag gäller till och med deklarationen 2009, dvs. inkomståret 2008. För deklarationen 2010, dvs. inkomståret 2009, gäller följande:
Schablonavdraget vid uthyrning av småhus, bostadsrätt eller hyresrätt som är privatbostad, har höjts från 4 000 kronor till 12 000 kronor per år. Om två makar gemensamt hyr ut en privatbostad blir avdraget 6 000 kronor för var och en av dem.
Vid uthyrning av en privatbostadsfastighet får du dessutom göra avdrag med 20 procent av hyran. Hyr du ut en privatbostadsrätt eller en hyreslägenhet får du avdrag för den avgift eller hyra som du själv betalar och som avser den uthyrda delen. Hyr du ut en bostadsrätt får du inte avdrag för den del av den egna avgiften som avser kapitaltillskott.
Några andra avdrag i samband med uthyrningen får du inte. Avdragen får inte heller överstiga intäkten så att det blir ett underskott.
Vid uthyrning till egen eller närståendes arbetsgivare gäller inte de vanliga avdragsreglerna. Du får då skäligt avdrag för de utgifter som uppkommit på grund av uthyrningen. Det kan vara ökade kostnader för el, vatten, värme och sophämtning m.m.
Info från Skattverket avseende kassaregister. Mjuk Linje
Mjuk tillämpning av lagen om kassaregister
När lagen om kassaregister träder i kraft den första januari nästa år blir det en mjuk start.
Skatteverket kommer att tillämpa en mjuk linje när lagen om kassaregister träder i kraft den första januari nästa år. Ännu finns det inte några certifierade kassaregister på marknaden och både leverantörer och kunder uttrycker oro över att inte kunna uppfylla lagens villkor i tid. - Vi ska självklart ha en mjuk hållning till en början, och vara återhållsamma med kontrollavgifter. Om ett företag kan visa att det har försökt att få fram ett certifierat kassaregister i tid men inte lyckats, kommer vi naturligtvis att ta hänsyn till det. Vi vinner inget på att vara hårda, vi vill istället ha ett bra samarbete, säger Lars Lundh, projektledare inom kassaregisterprogrammet på Skatteverket.
Från och med 2010 ska de flesta företag som tar betalt med kontanter eller kort ha en kassaapparat med en certifierad kontrollenhet. En godkänd kassaapparat med en certifierad kontrollenhet - ett certifierat kassaregister - gör det betydligt svårare att fuska med kassan. Lagen omfattar cirka 200 000 företag inom både handeln och tjänstesektorn.
Den företagare som inte skaffat sig ett certifierat kassaregister i tid riskerar en kontrollavgift på 10 000 kronor.
För närvarande finns det inga certifierade kassaregister, där tillverkarna kan garantera att utrustningen uppfyller lagens samtliga krav.
- Vi har information om att certifierade kassaregister ska vara tillgängliga på marknaden före sommaren och uppmanar de företag som omfattas av lagen att agera redan nu för att vara ute i god tid. Skatteverket kommer på sin hemsida att löpande publicera namnen på de kassaregister som certifierats av tillverkarna, säger Lars Lundh.
Men vad händer om det inte finns certifierade kassaregister i så god tid och i sådan omfattning att kunderna hinner förbereda sig inför den nya lagen?
- Ser vi att marknaden har svårt att tillhandahålla kassaregister till alla som behöver, kommer vi att ha en mjuk tillämpning av lagen under en längre tid. Det viktigaste för oss är att vi får den nya lagen att fungera på sikt.
Ny inrikting på bloggen
SE UPP! Utländska pensionsförsäkringar kan bli en riktig skuldfälla
Det är viktigt att kontrolluppgifterna till Skatteverket hanteras korrekt vid en flyttning av pensionsförsäkringen till ett utländskt försäkringsföretag. Annars kan det bli stora skattekonsekvenser för försäkringsinnehavaren. Försäkringsinnehavaren ska nämligen ta upp 150 % av pensionskapitalet som inkomst av tjänst i vissa fall då kontrolluppgift inte skickas in till Skatteverket.
Det är numera möjligt att flytta sitt pensionssparande till försäkringsföretag inom EU/EES. Det betyder förstås att man också kan flytta mellan svenska försäkringsföretag. Flytträtten är bl.a. beroende av att den försäkring man har idag tillåter flyttning. För att skydda pensionskapitalet och den mycket stora latenta skatteskuld som detta kapital bär på, 890 miljarder kronor, enligt Skatteverkets beräkningar, har flytträtten omgärdats av rigorösa regler om bl.a. skyldighet att lämna kontrolluppgifter samt drakoniska regler om s.k. avskattning. Avskattning är det sätt som lagstiftaren har valt som korrigering om pensionskapital som har flyttats inte längre uppfyller kriterierna för att vara en pensionsförsäkring eller om försäkringsgivaren inte lämnar föreskriven kontrolluppgift till Skatteverket.
Kontrolluppgift ska lämnas dels inom 14 dagar efter att flytten har ägt rum, dels årligen av det nya försäkringsbolaget. Om sådana kontrolluppgifter inte lämnas kan pensionskapitalet bli föremål för avskattning.
Avskattning innebär att det kapital som hänför sig till pensionsförsäkringen ska tas upp som inkomst av tjänst hos den anställde multiplicerat med 1,5. Om pensionskapitalet uppgår till 1.000.000 kr ska alltså den anställde vid avskattning ta upp 1.500.000 kr som inkomst av tjänst och beskattas för detta. Han kommer däremot inte få ut några pengar från försäkringen för att täcka denna skatt! Efter en avskattning ska försäkringen anses vara en kapitalförsäkring. Så vitt man kan förstå ska dock avskattning inte medföra något uttag av arbetsgivaravgifter på beloppet.
En privatperson som flyttar sitt pensionssparande har därför all anledning att vara på sin vakt och förvissa sig om att både den nya och den gamla försäkringsgivaren sköter sina åligganden avseende kontrolluppgifter och också att den nya försäkringen uppfyller villkoren för en svensk pensionsförsäkring.
Om det utländska bolaget av någon anledning inte skickar in den första kontrolluppgiften kan försäkringstagaren själv skicka in underlag som styrker att försäkringen finns och vilket kapitalbelopp som avkastningsskatten ska beräknas på.
Men om bolaget missar att skicka in kontrolluppgiften även år två - då skattas hela beloppet av med uppräkningsfaktorn 1,5. Då kan det bli riktigt dyrt. Dessutom är ju kanske det mesta av det egna kapitalet bundet i försäkringen.
Om en pensionsförsäkring flyttas till ett utländskt försäkringsföretag blir det försäkringstagaren i Sverige som ska erlägga avkastningsskatten på försäkringen. I Sverige gäller att det är försäkringsföretaget som ska betala avkastningsskatten.
Källa: www.skatteverket.se
Skattenytt 2008 s 208-213
Under min tid på Skatteverket när jag arbetade med internationell beskattning uppstod det en tvistig fråga mellan Skatteverket och skattskyldiga ( oftast företrädd av skattejurister) avseende avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfällig anställning i Sverige. Skatteverket hade etablerat som princip att inte medge avdrag för boendekostnader när bostaden i hemlandet var uthyrd. Skatteverket ansåg att det inte uppstod några merkostnader när bostaden i hemlandet var uthyrd. Men trots detta yrkades avdragen. Denna fråga hade inte prövats i högre rätt än Kammarrätten. Efter att diskussion hade uppstått på Skatteverket om hur man skulle gå vidare med detta bestämde jag mig för att skriva en artikel om detta. Denna artikel publicerades sedermera i Skattenytt som är bland de största tidsskrifterna inom skatterättens område. Syftet med detta var dels att beskriva hur jag och Skatteverket såg på frågan dels väcka en diskussion med aktörer från den privata sidan. För den som är intresserad kan en pdf.fil med artikeln skickas till er.
Underpris vid överlåtelse av andel i bostadsrätt till närstående:
Skatteverket bedömde bostadsrättens marknadsvärde till 1,2 miljoner kronor, varav 600.000 kronor avsåg mannens andel. Överlåtelsen hade enligt Skatteverkets mening skett till ett pris under marknadsvärdet och skulle då behandlas delvis som avyttring och delvis som gåva, jfr. RÅ 1988 ref. 22 delningsprincipen. Skatteverket beräknade den skattskyldiges kapitalvinst till 134.794 kronor, varav två tredjedelar, 89.863 kronor, är skattepliktigt.
Den skattskyldige överklagade och anförde att en hälftendel i bostadsrätt i princip saknar marknadsvärde eftersom en sådan andel är mycket svårsåld.
Länsrätten anförde att vid bedömningen av om överlåtelsen till viss del kan anses ha utgjort gåva saknas skäl att utgå från annat än marknadsvärdet på hela bostadsrätten, jfr. RÅ 84 1:81. Det fanns inte skäl att frångå det av Skatteverket beräknade marknadsvärdet och länsrätten avslog överklagandet.
Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning. Marknadsvärde överstiger köpeskilling Avsikten med överlåtelsen var att bostadsrätten skulle disponeras av köparen fram till dess att lägenheten såldes då också köpeskillingen i form av en köpeskillingsrevers skulle förfalla till betalning.
Regeringsrätten anförde att vid dessa förhållanden kan den överlåtna andelen, även med hänsyn till förfoganderättsinskränkningen att lägenheten fortfarande efter överlåtelsen ägs till hälften av annan person än köparen, antas ha haft ett marknadsvärde som inte bör räknas till ett lägre belopp än hälften av värdet på hela bostadsrätten. Marknadsvärdet på den hälftendel av bostadsrätten som den skattskyldige överlåtit till sin bror har därmed väsentligt överstigit priset som angavs i överlåtelseavtalet. Den skattskyldige har uppgett att han dessutom träffat en överenskommelse med sin bror om kompensation vid en framtida försäljning av bostadsrätten till utomstående köpare och att han fått sådan kompensation från sin far. Enligt Regeringsrätten hade uppgifterna dock inte styrkts genom någon ingiven handling eller på annat sätt. Regeringsrätten ansåg att utredningen inte visade annat än att mannen överlåtit sin andel av bostadsrätten till underpris. Det är inte heller visat att överlåtelsen har skett helt utan gåvoavsikt från hans sida. Dessutom hade överlåtelsen skett till en person som anses som närstående. Regeringsrätten beslutar därför, i likhet med underinstanserna, att kapitalvinsten ska beräknas till 134.794 kronor, varav 89.863 kronor är skattepliktig.
